Överraskning.
God Afton!
Gårdagens schema flöt på i sin ordning förutom att jag INTE hade beställt det där vita som låg på marken! Började dagen med att träffa Tess som hjälpte mig att designa om bloggen. Visst blev den fin!? Hon är så duktig och jag ser ut som ett levande frågetecken när hon håller på. 1000 tack för hjälpen!
Sen bar det av mot stallet för att rida Bojen. Kändes riktigt bra, är så himla tacksam för att jag får komma ut och rida Nattas hästar. Betyder oerhört mycket!
Vid 15-tiden åkte jag och mormor till sjukhuset. När vi kom upp till mamma ville hon självklart visa mormor att hon orkar sitta i rullstolen. Hon var på bra humör och vi kunde prata om allt som har hänt den senaste månaden. Idag är det en månad på dagen sen mamma åkte in med ambulansen, ofattbart. Jag fick återberätta dom 2 första veckorna för dom har hon inget minne alls ifrån. Berättade en del om hennes egna värld och alla konstiga fantasier. Det var en hel del som hon faktiskt skrattade åt :) tur var väl det! Efter ett 2-timmar långt besök så åkte vi hemåt. På kvällen hade jag och Natta en mysig tacos/vin/idol-kväll i varsinn soffa. Redan kl. 23 var vi så trötta så vi gick och la oss. Inte riktigt likt oss 2 direkt :)
Idag blev det en lugn förmiddag hemma med David innan han skulle åka till jobbet...längtar tills imorgon då han är ledig! Sen lämnade jag hundarna hos pappa och hämtade mormor. När vi kom till mamma idag såg hon jätte glad ut och det visade sig att hon hade en gigantisk överraskning åt oss. Idag hade hon varit uppe och gott med hjälp av personal och gå-stolen ca. 50 meter. Vänster benet hänger med sakta men säkert. Trodde inte för 2 månader sen att jag skulle vara så glad över att se min mamma på benen, men det var sann glädje. Så stolt över hennes framsteg denna vecka! Hon visade oss hur bra hon kan lyfta på benet i sängen och om man hjälper henne upp på sängkanten så kan hon hitta balansen sittande helt själv nu. Helt otroligt! På onsdag flyttar hon till rehab där den lååånga träningen fortsätter.
Ikväll har jag bara slappat hemma med hundarna och en brännande hals som jag absolut inte har ork, lust eller tid med. Försvinn försvinn försvinn!!! Skyller på snön och eftersom den är borta så borde halsbrännan vara borta tills imorgon, hoppas! Utöver det så känns det riktigt skönt att göra absolut ingenting en lördag kväll.
En diamant. En Mamma. Min Mamma. En sann kämpe.
/ Jennifer
Gårdagens schema flöt på i sin ordning förutom att jag INTE hade beställt det där vita som låg på marken! Började dagen med att träffa Tess som hjälpte mig att designa om bloggen. Visst blev den fin!? Hon är så duktig och jag ser ut som ett levande frågetecken när hon håller på. 1000 tack för hjälpen!
Sen bar det av mot stallet för att rida Bojen. Kändes riktigt bra, är så himla tacksam för att jag får komma ut och rida Nattas hästar. Betyder oerhört mycket!
Vid 15-tiden åkte jag och mormor till sjukhuset. När vi kom upp till mamma ville hon självklart visa mormor att hon orkar sitta i rullstolen. Hon var på bra humör och vi kunde prata om allt som har hänt den senaste månaden. Idag är det en månad på dagen sen mamma åkte in med ambulansen, ofattbart. Jag fick återberätta dom 2 första veckorna för dom har hon inget minne alls ifrån. Berättade en del om hennes egna värld och alla konstiga fantasier. Det var en hel del som hon faktiskt skrattade åt :) tur var väl det! Efter ett 2-timmar långt besök så åkte vi hemåt. På kvällen hade jag och Natta en mysig tacos/vin/idol-kväll i varsinn soffa. Redan kl. 23 var vi så trötta så vi gick och la oss. Inte riktigt likt oss 2 direkt :)
Idag blev det en lugn förmiddag hemma med David innan han skulle åka till jobbet...längtar tills imorgon då han är ledig! Sen lämnade jag hundarna hos pappa och hämtade mormor. När vi kom till mamma idag såg hon jätte glad ut och det visade sig att hon hade en gigantisk överraskning åt oss. Idag hade hon varit uppe och gott med hjälp av personal och gå-stolen ca. 50 meter. Vänster benet hänger med sakta men säkert. Trodde inte för 2 månader sen att jag skulle vara så glad över att se min mamma på benen, men det var sann glädje. Så stolt över hennes framsteg denna vecka! Hon visade oss hur bra hon kan lyfta på benet i sängen och om man hjälper henne upp på sängkanten så kan hon hitta balansen sittande helt själv nu. Helt otroligt! På onsdag flyttar hon till rehab där den lååånga träningen fortsätter.
Ikväll har jag bara slappat hemma med hundarna och en brännande hals som jag absolut inte har ork, lust eller tid med. Försvinn försvinn försvinn!!! Skyller på snön och eftersom den är borta så borde halsbrännan vara borta tills imorgon, hoppas! Utöver det så känns det riktigt skönt att göra absolut ingenting en lördag kväll.
En diamant. En Mamma. Min Mamma. En sann kämpe.
/ Jennifer
Era ord
Postat av: Tess & Peter
Helt otroligt att hon hunnit utvecklas såååå mycket!! På mindre än en vecka (sen vi var där) så kan hon stötta upp sig själv! You go Wenche!
Med Din starka vilja och det stora stöd du får från familj och vänner så kommer du klara dig igenom detta!
Pussar och kramar från oss!
Trackback
