Palmette.

Några underbara dagar har passerat, om vi bortser från söndagen då mamma hade det ganska tungt och likaså jag.
I lördags var jag, pappa och David där en lite sväng som slutade med att jag för första gången hade ett leende på läpparna när vi gick därifrån. Mamma skulle nämligen upp i toalett-rullstolen en lite sväng för att sen läggas i sängen igen. Men då dörren öppnades så kom hon ut skjutsad i sin rullstol med en gasbinda som rosett på huvudet och ett litet leende. Hon var hur gullig som helst. Hon kan inte ta sig fram själv och hon blir fort väldigt trött, men det var en underbart härlig stund vi fick tillsammans :)
Söndagen var som jag skrev tung. Hon kände sig väldigt ledsen och hade väldigt ont, så det blev en heldag i sängen. På kvällen åkte jag, David och hundarna till Västerås för att träffa Jani och han fina doberman Dex. Vi hann inte mer än att ta en promenad och låta hundarna leka av sig lite innan vi var tvungna att sätta oss i bilen hemåt igen. Min kropp hann ikapp mig och jag fick ett ordentligt migrän-anfall med allt som hör där till. David var super söt och tog hand om mig resten av kvällen.
Igår kändes det som om någon hade spelat basket med mitt huvud så det fick bli en lugn förmiddag innan det var dags att åka till sjukhuset. Hade ett möte med kuratorn på avdelningen innan jag skulle in till mamma. En jätte fin människa som jag kunde prata med om vad som helst. Hon förklarade lite om mammas tillstånd och jag ställde en del frågor. När jag kom ut i korridoren möttes jag av mamma i sin rullstol med sjukgymnasten bakom, hon hade varit jätte duktig på träningen. Jag passade på att ta en liten tur med mamma i rullstolen. Vi åkte på en liten shoppingrunda ner till pressbyrån för lite godis och en tidning med mycket bilder eftersom mamma har svårt för att läsa, sen det viktigaste av allt var apoteket! Mamma ville bestämt ha ett eget schampo och balsam som luktade gott. Efter 15 minuter så visste jag att mamma var väldigt sliten så då var det dags att köra upp för att flyttas till sängen igen. Hon var så söt när vi var på pressbyrån. Det ända hon oroade sig för var att jag skulle glömma bort att hon inte kunde ta sig själv någonstans och att jag då skulle gå ifrån henne :) 

Idag åkte jag och pappa till Uppsala för lite lamp-shoping. Fick en ny hall-lampa vilket var välbehövligt. När vi kom hem därifrån kändes det som om jag kunde lägga mig och sova i 1 vecka, har så svårt för att sova hela nätter nu för tiden. Beslöt mig för att ringa och be om att få prata lite med mamma. Hon var ledsen idag igen. Hon är rädd för att hon aldrig mer kommer kunna gå igen och att hon inte kommer kunna sätta på sig läppglans så fort som hon tidigare kunnar. Tillslut kom  vi fram till att jag skulle stanna hemma och ta det lugnt för att vila upp mig. Det här tar oväntat mycket på krafterna. Ibland kan jag bara sitta och tänka på alla människor runt omkring mig vars vardag rullar på som vanligt. Har nästan glömt bort hur det känns och hur ska jag någonsin orka hitta tillbaka till min vardag. Konstigt hur allting förändras. 

Dags att hämta älsklingen vid tåget! Hinner inte läsa igenom och rätta stavfel :) 

Jag och Mamma har bestämt att vi klarar ALLT tillsammans!  
/ Jennifer